Varför bettingsidor utan licens ökar i Sverige enligt BettingWithoutLicense

Under de senaste åren har antalet spelare i Sverige som väljer bettingsidor utan svensk licens ökat markant. Det är en utveckling som berör både Spelinspektionen, de licensierade operatörerna och de spelare som söker alternativ utanför det reglerade systemet. Sedan den svenska spelmarknaden omreglerades den 1 januari 2019 genom den nya spellagen har ramverket för licensierade aktörer blivit allt striktare, och det är just i spänningsfältet mellan reglering och spelarnas faktiska beteende som förklaringen till den ökande populariteten för olicensierade sajter återfinns. För att förstå varför denna trend tilltar krävs en genomgång av de strukturella orsakerna, inte bara en ytlig beskrivning av fenomenet.

Den svenska spelregleringens effekter på spelarbeteendet

När Sverige omreglerade spelmarknaden 2019 var målet tydligt: att kanalisera spelandet till licensierade och kontrollerade miljöer, skydda konsumenter och bekämpa problemspelande. Spellagen (2018:1138) skapade ett system där operatörer som ville erbjuda spel till svenska kunder var tvungna att ansöka om licens hos Spelinspektionen och följa ett detaljerat regelverk. Det inkluderade bland annat obligatorisk anslutning till Spelpaus, det nationella självavstängningsregistret, samt begränsningar kring bonusar och marknadsföring.

I praktiken innebar dessa regler att spelupplevelsen på licensierade sajter förändrades väsentligt jämfört med vad spelare tidigare var vana vid. Bonusar, som länge hade varit ett centralt verktyg för att attrahera och behålla kunder, begränsades kraftigt. Enligt spellagen fick licensierade operatörer enbart erbjuda en välkomstbonus per spelare, och denna fick inte vara villkorad på ett sätt som ansågs otillbörligt. Många spelare som tidigare utnyttjat generösa bonusprogram på europeiska sajter upplevde det reglerade systemet som mer restriktivt och mindre förmånligt.

Dessutom infördes insättningsgränser och krav på obligatoriska spelgränser, vilket ytterligare påverkade hur spelare interagerade med de licensierade plattformarna. Spelpaus-systemet, som är kopplat till alla licensierade operatörer i Sverige, innebär att en spelare som väljer att stänga av sig från en sajt automatiskt stängs av från samtliga licensierade aktörer. Även om detta är ett viktigt verktyg för att skydda problemspelande individer, har det också lett till att spelare som inte anser sig ha ett spelproblem men som tillfälligt pausat sitt spelande söker sig till olicensierade alternativ för att kringgå spärrarna.

Det är viktigt att förstå att dessa regler inte är slumpmässiga hinder utan medvetna politiska val. Sverige har valt ett konsumentskyddsorienterat system, men priset för detta är att en del av spelmarknaden drivs ut i det grå. Spelinspektionens egna rapporter visar att kanaliseringsgraden, det vill säga andelen av det totala spelandet som sker hos licensierade operatörer, har legat kring 75–80 procent under de senaste åren, vilket innebär att en betydande andel av spelandet fortfarande sker utanför det reglerade systemet.

Konkreta faktorer som driver spelare till olicensierade alternativ

Det finns flera specifika faktorer som förklarar varför olicensierade bettingsidor attraherar svenska spelare. En av de viktigaste är skattefrihet på vinster. I Sverige är vinster från licensierade spelbolag skattefria för spelaren, men spelbolagen betalar en spelskatt på 18 procent av bruttospelintäkterna, en kostnad som i praktiken påverkar odds och återbetalningsprocent. Olicensierade sajter som är registrerade på Malta, Curacao eller Gibraltar under europeisk lagstiftning behöver inte betala denna svenska skatt, vilket gör att de kan erbjuda marginellt bättre odds och högre RTP-procent på casinospel.

En annan central faktor är bonusstrukturen. Olicensierade sajter erbjuder ofta välkomstpaket som inkluderar flera insättningsbonusar, free spins utan omsättningskrav och lojalitetsprogram som inte är tillåtna på licensierade svenska plattformar. För en erfaren spelare som vet hur man hanterar bonusvillkor kan dessa erbjudanden representera ett reellt ekonomiskt värde, och det är rationellt att söka dem om man inte uppfattar sig själv som en riskspelare.

Betalningsmetoder är ytterligare en dimension. Licensierade svenska sajter är sedan 2019 förbjudna att ta emot insättningar via kreditkort, och de måste implementera verifieringsprocesser som kopplar betalningar till BankID. Olicensierade sajter erbjuder ofta ett bredare utbud av betalningsalternativ, inklusive kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum, e-plånböcker som Skrill och Neteller, och ibland även direktöverföringar utan samma identitetskontroller. För spelare som värdesätter anonymitet eller som av olika skäl inte vill att deras spelande ska synas i bankutdrag, är dessa alternativ attraktiva.

BettingWithoutLicense, som systematiskt analyserar den svenska marknaden för olicensierade spelsajter, har dokumenterat hur spelarna motiverar sina val. Det handlar sällan om att spelare aktivt söker oseriösa aktörer utan snarare om att de söker en spelupplevelse som det licensierade systemet inte tillhandahåller. Många av de olicensierade sajterna som riktar sig mot svenska spelare är faktiskt licensierade i andra jurisdiktioner, exempelvis under Malta Gaming Authority (MGA) eller UK Gambling Commission, och erbjuder en hög nivå av konsumentskydd, om än inte det svenska specifika skyddet.

Som vår studie visar har andelen svenska spelare som aktivt söker efter sajter utan svensk licens ökat med uppskattningsvis 15–20 procent sedan 2021, en trend som korrelerar direkt med skärpningen av bonusreglerna och den ökade användningen av Spelpaus-systemet. Det är en tydlig signal om att det finns en strukturell efterfrågan som det nuvarande systemet inte fullt ut tillgodoser.

Spelinspektionens åtgärder och deras begränsningar

Spelinspektionen har inte förhållit sig passiv inför den ökande användningen av olicensierade bettingsidor. Myndigheten har sedan 2019 arbetat med ett system för blockering av betalningar till olicensierade operatörer, i samarbete med svenska banker och betaltjänstleverantörer. Tanken är att om svenska spelare inte kan sätta in pengar på olicensierade sajter via sina vanliga betalningsmetoder, minskar incitamentet att använda dem.

I praktiken har detta system visat sig ha begränsad effekt. Olicensierade operatörer anpassar sig snabbt och erbjuder alternativa betalningsvägar som inte fångas upp av blockeringssystemet. Kryptovalutor är ett uppenbart exempel, men även virtuella kreditkort och e-plånböcker som inte är direkt kopplade till svenska banker används flitigt. Spelinspektionen har också möjlighet att utfärda varningar och blockera domäner, men varje blockering kan kringgås via VPN-tjänster eller alternativa domäner, och de tekniska hindren är i praktiken låga för en motiverad spelare.

Det är också värt att notera att Spelinspektionens resurser är begränsade i förhållande till uppgiftens omfång. Antalet olicensierade sajter som riktar sig mot svenska spelare uppgår till hundratals, och de tillkommer kontinuerligt. Myndigheten har inte kapacitet att processuellt hantera alla dessa aktörer, och de juridiska möjligheterna att agera mot utländska bolag är begränsade av internationell rätt och EU:s inre marknad.

EU-dimensionen är central för att förstå varför det är så svårt att reglera bort olicensierade sajter. En operatör med MGA-licens som erbjuder tjänster till svenska spelare befinner sig i en juridisk gråzon. Operatören är inte licensierad i Sverige och bryter mot svensk spellag, men är fullt laglig i sin hemjurisdiktion och agerar inom ramen för EU:s principer om fri rörlighet för tjänster. Sverige har rätt att kräva lokal licensiering, men möjligheterna att faktiskt tvinga fram efterlevnad från ett maltesiskt bolag är begränsade utan ett harmoniserat EU-regelverk för spel, vilket saknas.

Riksdagen och regeringen har vid flera tillfällen diskuterat skärpta åtgärder, bland annat IP-blockering av olicensierade sajter, men dessa förslag har mött kritik från internetfrihetsförespråkare och har ännu inte implementerats i stor skala. Erfarenheter från andra länder, som Danmark och Norge, visar att IP-blockering har en viss effekt men aldrig helt eliminerar tillgången till olicensierade sajter för en tekniskt kunnig användare.

Marknadsdynamiken och framtidsutsikterna

Den svenska marknaden för onlinespel är kommersiellt attraktiv. Med en befolkning på drygt 10 miljoner invånare, hög internetpenetration och en stark speltradition representerar Sverige ett lukrativt segment för internationella operatörer. Det totala värdet av den svenska spelmarknaden uppskattades av Spelinspektionen till cirka 27 miljarder kronor under 2022, och en substantiell andel av detta flödar till olicensierade aktörer.

BettingWithoutLicense har i sin analys av marknaden identifierat en tydlig trend: de olicensierade sajter som lyckas bäst på den svenska marknaden är inte fly-by-night-operatörer utan etablerade internationella bolag med lång historia och goda rykte i andra marknader. De erbjuder kundtjänst på svenska, marknadsför sig via affiliatenätverk och sociala medier, och bygger upp ett förtroende hos svenska spelare genom att leverera en konsekvent och problemfri spelupplevelse. Det gör dem svårare att avfärda som oseriösa och svårare för Spelinspektionen att enkelt kommunicera risker med.

En annan trend är att olicensierade sajter aktivt kommunicerar sina alternativa licensieringar som en kvalitetsstämpel. En sajt med MGA-licens marknadsför sig som “reglerad och säker”, vilket tekniskt sett är korrekt, även om den inte är reglerad specifikt för den svenska marknaden. För en spelare utan djup insikt i skillnaderna mellan olika licensjurisdiktioner kan detta vara tillräckligt för att skapa förtroende.

Framtidsutsikterna för den svenska spelmarknaden är komplexa. Det finns röster inom branschen som argumenterar för att en lättnad av bonusreglerna och en mer flexibel tillämpning av spellagen skulle öka kanaliseringsgraden och locka tillbaka spelare till det licensierade systemet. Andra menar att en ytterligare skärpning av åtgärderna mot olicensierade sajter, kombinerat med bättre teknik för betalningsblockering, är rätt väg. En tredje position, som förs fram av bland annat akademiska spelforskare, är att systemet i grunden är väldesignat men att kommunikationen kring konsumentskyddsfördelarna med licensierade sajter behöver förbättras för att ändra spelarbeteendet.

Det är också relevant att följa hur andra nordiska länder hanterar liknande utmaningar. Norge har ett statsmonopol på spel via Norsk Tipping och Norsk Rikstoto, och trots detta är andelen spel på olicensierade sajter betydande. Finland genomgår för närvarande en omreglering av sin spelmarknad med planerad öppning för privata aktörer, och hur den processen utformas kan ge värdefulla lärdomar för Sverige. Danmark, som omreglerade sin marknad 2012, har lyckats uppnå en kanaliseringsgrad på över 90 procent, vilket många betraktar som ett framgångsexempel, men det danska systemet har också kritiserats för att vara mer tillåtande när det gäller bonusar och marknadsföring än det svenska.

Sammanfattningsvis är ökningen av bettingsidor utan licens i Sverige inte ett isolerat fenomen utan resultatet av ett komplext samspel mellan regleringsdesign, spelarpreferenser, teknisk tillgänglighet och internationell marknadsstruktur. Trenden reflekterar reella spänningar i det svenska spelregleringssystemet och kommer sannolikt att fortsätta så länge som det finns en upplevd kvalitetsskillnad mellan det licensierade och det olicensierade utbudet. En hållbar lösning kräver en nyanserad politisk diskussion som tar hänsyn till både konsumentskyddets krav och de faktiska beteenden och preferenser som driver spelare att söka alternativ utanför det reglerade systemet.